Nu är jag inte fem år längre. Jag är sextiosex.
Den lilla flickan bor fortfarande inne i mig. Hon sitter bredvid mig varje dag. Hon tittar på mig med sina stora ögon och frågar samma sak som hon alltid har frågat:
– ”Varför får jag inte ha min pappa?”
Jag har försökt svara henne i många år.
Jag har läst lagar.
Jag har skickat brev.
Jag har stämt svenska staten.
Jag har gått runt i cirkeln som föreställer svenskt rättssystem. En cirkel som bara går runt och runt. Den startar och slutar alltid på samma plats. Det går inte att komma ut ur cirkeln. Den är helt sluten.
Men jag har aldrig fått något svar som börjar med DÄRFÖR.
Idag ställer jag fortfarande tre frågor.
Tre enkla frågor som en femåring skulle kunna ställa.
Tre frågor som ingen i hela Sverige, ingen i hela världen, har kunnat svara på med ett enda ärligt DÄRFÖR.
1 … VARFÖR omhändertogs inte de omkomna som gick att återfinna?
Varför fick inte polisen plocka upp dem?
Varför bestämde statsminister Carl Bildt och
statsminister Ingvar Carlsson att de skulle ligga kvar?
2 … VARFÖR gjordes aldrig någon sjöförklaring?
Varför fick ingen ställa sig inför domstol och svära på att berätta sanningen?
3 … VARFÖR fick aldrig de överlevande besättningsmännen vittna
under ed?
Varför fick de aldrig berätta vad de egentligen såg?
Jag frågar fortfarande.
Den lilla flickan frågar fortfarande.
Och ingen kan svara DÄRFÖR.
Det är därför jag berättar den här verkligheten.
Först som barn, så att ni ska förstå.
Sedan som vuxen, så att ni ska veta.
För någon gång måste någon våga svara på de tre frågorna.
Och nu, just idag, sitter jag här och gör det jag aldrig trodde jag skulle våga. Jag berättar högt. På min YouTube-kanal och på min blogg. Jag släpper de första kapitlen där den lilla flickan får prata först – precis som hon alltid velat.
Den lilla flickan tittar på mig med sina stora ögon. Hon ler lite grand.
För första gången på 31 år känns det som att hon får svar.
Jag lutar mig fram och viskar till henne, tyst men tydligt:
Q sera sera.
Det som är menat att ske – det sker.
Och det som var menat att bli berättat – det blir berättat nu.
// Åsa (både den lilla och den stora)