I dag tänkte jag att vi skulle titta lite på Sveriges grundlagar, Sverige har fyra grundlagar, en av dem är regeringsformen (RF).
Vad har då grundlagen, i detta fall regeringsformen med Estoniakatastrofen att göra tänker du kanske?
För mig som anhörig har den allt att göra med denna katastrof. Denna lag gör att jag som målsägande fråntas alla mina lagliga rättigheter och det är denna lag som gör att Sverige bryter mot de mänskliga rättigheterna.
Men denna lag berör självklart också hela Sveriges folk, en otroligt viktig lag att känna till anser jag.
Lagen handlar om abolition!
Vi hittar lagen om abolition i regeringsformen under 12 kap. 9 § 2:a stycket där det står följande: ”Om det finns synnerliga skäl, får regeringen besluta att vidare åtgärder för att utreda eller lagföra en brottslig gärning inte ska vidtas.”
Lag (2010:1408). Värt att notera här är att det alltså gäller en brottslig gärning!
Enligt wikipedia : Lagen innebär ”att vidare åtgärder för att utreda en brottslig gärning inte ska vidtas”. Det vill säga brottet efterskänks innan ens en förundersökning påbörjats.”
Hur kan det finnas en sådan lag i Sveriges grundlag? Sverige anses vara en demokratisk rättstat, vilket är helt omöjligt i och med att denna lag finns.
Vi läser vidare under Wikipedia: ”Enligt Högsta förvaltningsdomstolen är abolition ingen rättighet för medborgarna, utan ”bestämmelsen i 12 kap. 9 § andra stycket regeringsformen ger regeringen en fullständigt diskretionär rätt att avgöra om abolition ska beviljas”. Regeringens beslut angående abolition kan därför inte vara föremål för rättsprövning.”
Här förstår vi då att detta inte är en rättighet för medborgare, utan regeringen får efter eget omdöme avgöra när abolition ska beviljas.
Vidare är det så att regeringens beslut om abolition inte kan vara föremål för rättsprövning. Detta innebär inte bara att jag genom själva abolitionen fråntas mina lagliga rättigheter, utan dessutom kan jag inte ens få upp själva frågan om abolition för rättsprövning.
Hur är detta ens möjligt?
Detta måste vara det värsta fall av moment 22 jag överhuvudtaget kan komma på.
Jag kan/får inte göra någonting i mitt eget land Sverige!
Herregud! vilken chock jag fick när jag insåg detta?
Och herregud vilken chock jag fick när jag insåg att detta är exakt vad jag har blivit utsatt för av alla ansvariga för den demokratiska rättsstaten Sverige under mina senaste två av mitt liv.
Det är ju antagligen därför polis- och åklagarmyndighet inte får starta en förundersökning. De brott som skett i samband med Estoniakatastrofen får helt enkelt inte utredas.
Det betyder vidare att ingen någonsin ska dömas för dessa brott de begått!
Vad kan det vara för brott ”någon” har begått som är så allvarliga att Sveriges regering, efter sitt eget omdöme, beslutar att dessa brott aldrig ska utredas?
Nedan ser ni ett av mina 49 brev jag ställt till alla ansvariga, inklusive vår kung under numera två års tid. INGEN i hela Sverige kan ge mig ett svar på vilket lagrum svenska staten lutar sig emot när de fråntar mig alla mina lagliga rättigheter.
Statschef H.M Konungen Carl XVI Gustaf, 15 juni 2022
Hur kan jag då anta att katastrofen lyder under abolition?
För mig har det tagit två år och hundratals skrivelser innan detta överhuvdtaget framkom. Min första känning för att något stod helt galet till när det gäller Svensk polis- och åklagarmyndighet var när jag personligen lämnade in en polisanmälan den 28 mars 2021 hos polisen i Kungsholmen.
Jag polisanmälde mina misstankar om att min pappa hade blivit mördad i samband med MS Estonias förlisning natten den 27-28 september 1994 på grund av grovt sabotage eller terrordåd.
Jag valde att lämna in denna polisanmälan efter det att jag sett dokumentären ’Estonia- fyndet som ändrar allt”. I denna dokumentär framkom en stor skada på skrovet som aldrig tidigare hade visats eller utretts, där framkom även att överlevande vittnen sett militära transporter köra ombord på den civila passagerarfärjan i Tallins hamn precis innan avgång den 27 september 1994. Dessutom uppgav kammaråklagare Caroline Wieslander (ansvarig för den nya brottsutredningen angående orsaken till Estonias förlisning) att det krävdes en mordanmälan för att hon skulle kunna öppna en förundersökning, i och med att hon menade att alla andra brott var preskriberade.
Jag tog då även in samband med detta del av den tidigare nedlagda förundersökningen där chefsåklagare Tomas uppgav att han aldrig utrett frågan om sabotage eller terrordåd på grund av att han ansåg att detta enbart handlade om ”rykten i svang”.
Hur kan en chefsåklagare överhuvudtaget uttala sig så, då behöver ju inte åklagaren utreda någonting. Alla brott kan ju i så fall handla om ”rykten i svang”.
Jag tog vidare kontakt med åklagaren och fick veta att varken sabotage eller terrordåd hade någon preskriberationstid
Jag hann knappt ut genom dörren från polisstationen förrän ett besked kom, dessutom från helt fel åklagarkammare, en kammaråklagare vid namn Marina Chirakova som uppgav att avseende brott mord: ”uppgifterna i ärendet ger inte anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats” Hon påstår även i sin motivering att det förfarande som jag anmält inte kan rubriceras som mord?
Jag ställde mig frågan till varför hon kunde skriva så i sitt eget beslut där hon själv skrivit Brott: Mord. I min polisanmälan anmälde jag just just mord och massmord på alla de oskyldiga passagerna som eventuellt blivit utsatta för grovt sabotage eller terrordåd som gjort att de uppsåtligt blev mördade.
Jag refererade vidare i min polisanmälan att detta aldrig tidigare utretts. För tänk om den civila passagerarfärjan använts som militärtransport och att de oskyldiga passagerarna använts som levande sköldar? Detta måste verkligen utredas, får man ens använda civila passagerarfärjor som krigsfartyg?
Och är det inte så att andra stater får sänka krigsfartyg? Är detta i så fall inte en ren krigshandling?
Jag ringde då upp Marina Chirakova som uppgav att hon inte kunde berätta varför min anmälan inte kunde rubriceras som mord trots att hon själv beskrivit brottet som just mord. Hon kunde inte heller uppge varför hon fått agera förundersökningsledare trots att jag begärt både muntligt och skriftligt att min polisanmälan omedelbart skulle överlämnas till den ansvarige åklagaren Caroline Wieslander.
Marina Chirakova uppgav att jag kunde överklaga beslutet.
Vilket jag gjorde … överklagan hanterades av Marina Chirakova själv.
Ni kan ju lista ut hur det gick?
Marina Chirakova visste alltså ingenting på vilka grunder hon beslutat att ingen förundersökning skulle påbörjas, ändå var det beslutet hon fattade.
Så mycket vet jag ändå, att mord i ”normala” fall lyder under allmänt åtal.
I och med detta fruktansvärt underliga förehavande av kammaråklagare Marina Chriakova påbörjas mitt ett år och tre månaders arbete för att få fram under vilken form av åtal Marina Chirakova menade att mord löd under.
Hon har än idag inte lyckats ge mig ett svar!
Idag är svaret väldigt enkelt för mig att förstå, det finns ingen annan logisk förklaring på varför svensk polis- och åklagare vägrar att påbörja en förundersökning. det finns ingen logisk förklaring för att de i två års tid inte har kunnat uppge vilka lagar och förordningar de använder sig av när det gäller hanteringen av Estoniakatastrofen.
Det finns enbart ett svar och detta svar antar jag att de ej får ge mig.
Här nedan kan ni läsa det brev jag sände den 19 maj 2022 till Rikspolischef Anders Thornborg och hans kansli i och med att ingen på något sätt kan förklara varför mina polisanmälningar avseende Estoniakatastrofen per automatik beslutas att ingen förundersökning ska ske på en till två minuter.
Med andra ord ingen har ju ens hunnit läsa det jag polisanmäler, hur vet då polisen att de ska besluta att ingen förundersökning ska påbörjas? Och varför är det inga förundersökningsledare som gör dessa beslut? Det finns ju ingen annan i Sverige som får besluta om förundersökningar?
Och självklart har jag inte heller där erhållit något svar!
Rikspolischef Anders Thornborg, 19 maj 2022
För sanningen är, hur kommer det sig att ingen i hela Sverige kan uppge vilken lag rättsväsendet använder sig av när det kommer till Estoniakatastrofen?
Inte vår statsminister, inte vår justitieminister/inrikesminister, inte vår försvarsminister, inte vår utrikesminister, inte den tidigare inrikesministern, ansvarige för Estoniakatastrofen numera finansministern, inte justitiekanslern, inte riksåklagaren, inte rikspolischefen och inte vår kung?
Vem är det då som kan svara på den väldigt enkla frågan: vilket lagrum stödjer sig svenska staten mot när det gäller denna Estoniakatastrofen.
Något som också är riktigt konstigt vad gäller den svenska lagen om abolition gäller artisten ASAP Rocky som president Donald Trump ville skulle få just abolition av Sveriges regering.
Hur kommer det sig att Donald Trump vet att vi i Sverige har en lag gällande abolition, när ingen ansvarig för vårt land tydligen vet om det?
Nu ropar Stefan att maten är klar, dags för mig att lämna datorn för idag.
Fin fortsättning på kvällen och varm tack för att du tog dig tid att läsa!
//Åsa
Text och research: Åsa Myrberg
