ÄNTLIGEN EN GLÄDJANDE NYHET!

 

JIPPIE … äntligen en glädjande nyhet … Marcus Birro hjälper mig med skriva min viktiga bok vad gäller mörkläggningen av Estonia-
katastrofen som mynnade ut i att varken min pappa eller någon av de övriga omkomna omhändertogs.

Så oerhört tacksam för att Marcus åtagit sig uppdraget i och med att jag alltid älskat hans mod, språk och formuleringar i hans tidigare böcker utgivna från början av 2000-talet fram till 2017.

Jag bär med mig hans ord,

– Gör det du måste och låt inget stoppa dig!

 

//Åsa

 

JAG POLISANMÄLER EN ÅKLAGARE FÖR GROVA TJÄNSTEBROTT.

 

Tisdag den 18 oktober 2022

Blomsterfrämjandet delade en av mina bilder på instagram, en bild jag fotat åt dem för två år sen. Två år … för mig känns det nästan som ett helt liv.

Estoniakatastrofen

För två år sedan levde jag i tron att Sverige var ett bra land, att staten och våra myndigheter fanns här för att hjälpa oss om vi kom i nöd. Idag har jag upplevt det totalt motsatta i min kamp för att få begrava kvarlevorna efter pappa.

År 2020 kallar jag före … nu lever jag efter … och det känns som jag aldrig kan återvända till före igen.
Jag har fått sanningen kastad i ansiktet på mig, jag kan inte väja längre.
Jag måste inse att jag i halva tiden av mitt liv … levt i en lögn.
Allt obehagligt jag blivit utsatt för under mina senaste två år i livet kan jag aldrig få ogjort, det kommer för all min framtid finnas kvar i mitt hjärta och i min själ.
Jag har stött på ondskan … en ondska jag aldrig vetat att den överhuvdtaget existerat.

I mitt förra inlägg skrev jag om den påhittade lagen om gravfrid som nu legat över massgraven efter MS Estonia i 27 år. Gravfridslagen som enbart hittades på för att tvinga de omkomna att ligga kvar i och utanför vraket för att på så sätt skydda själva vraket och ett område på 65000 kvm runt vraket från att bli undersökt.

Det var denna gravfridslag som gjorde att jag personligen upptäckte att dokumentärfilmaren Henrik Evertsson, som jag dessförinnan hyllat för sina insatser med att göra denna dokumentärfilm, gjorde att jag förstod att även han vad man kallar kontrollerad opposition.
Det vill säga Evertsson brann inte i denna fråga gällande katastrofen, detta var bara ett betalt arbete för honom att utföra. Evertsson var på inget sätt intresserad av att komma fram till sanningen.

Tänk så lättlurad man är, Evertsson satt där i tv med sina hundögon och påstod att han sedan barnsben hade grubblat över denna katastrof, åh så fint allt lät!

Men herregud … va tänkte jag på, han var sex år när katastrofen inträffade han eller hans familj var på inget sätt personligt berörda, han brydde väl sig inte alls i en ålder av sex år.
Självklart var det bara ett jobb för honom.
Henrik Evertsson bryr sig inte, han har fått betalt för denna dokumentär, så var det inget mer med det.

Kontroller opposition vad är då det?  Vi vet att opposition är motstånd, det är människor som opponerar/protesterar mot något.
Kontrollerad opposition är alltså människor som låtsas opponera sig, i mitt fall människor som låtsas att de precis som jag anser att det är något som inte står rätt till vad gäller, i mitt fall Estoniakatastrofen.

Kontrollerad opposition finns tydligen i olika sammanhang i vårt samhälle och överallt på vår jord. Det vill säga människor låtsas opponera sig men egentligen är de kontrollerade att opponera sig för att de som på riktigt opponerar sig ska tro att de har hjälp från andra.

Jag drogs år 2020 in i en Estoniagrupp som på något sätt påstods lyda under riksdagen. Det var f d riksdagsman Henrik Järrel (M) som hade skapat denna grupp redan något år efter MS Estonias förlisning. Medlemmarna i denna grupp var vid den tidpunkt jag var med, 49 st.
I denna grupp fick jag snabbt erfarenhet vad just kontrollerad opposition innebar.
Jag ska skriva mer om detta längre fram, det är ett otroligt intressant ämne som kommer få eget eget kapitel i min kommande bok.
Varför blir man kontrollerad opposition?
Vem är det som kontrollerar en?
Varför ställer man upp på detta?

Men nu tillbaks till ”gravfridslagen” där en stor del gällande sanningen av Estoniakatastrofen ligger ”begravd”. I alla fall om man ser det utifrån mitt perspektiv som anhörig. Men självklart även ett viktigt perspektiv för de som vill veta orsaken till förlisningen när det gäller det väldigt stora område runt vraket som ingen heller får undersöka 65000 km2.  Var finns det där?

Allt börjar med Henrik Evertsson och hans påhittade dokumentär ’Estonia – fyndet som ändar allt’ och att då denna dokumentärfilmare blir anklagad av en kammaråklagare från Linköping vid namn Helene Gestrin, https://www.expressen.se/tv/nyheter/kammaraklagaren-om-estoniadomen-lagen-gallde/ för att ha begått brott mot denna påhittade ”gravfridslag”.

Henrik Evertsson och Linus Andersson dök på MS Estonia med en ROV kamera
år 2019 för att visa världen att det fanns ett hål på Estonia. Ett hål som alla egentligen redan kände till. Detta hål upptäcktes redan i oktober 1994, då man gick ut i svensk media och påstod att hålet antagligen uppkommit när bogvisiret ramlade av och dunsat in i skrovet.
Då år 1994 försvann pratet om hålet i pressen och när sedermera den internationella expertgruppen JAIC tillträdde och undersöka hela skrovet noggrant, år 1994-1997 så fanns inga skador överhuvudtaget på MS Estonia. Hålen var som bortblåsta!

Man kan undra var alla hål och skador hade tagit vägen? Nu är de iallafall tillbaka igen.

Hur som helst, jag blev arg och tänkte att folk är ju inte kloka … det finns ju inte ens en grav, ingen har ju någonsin blivit begravd. Hur fasen kan det då finnas en gravfrid?

Jag mailar åklagare Helene Gestrin. Vill att ni här noterar att åklagare inte använder sig av det rätta namnet på lagen. Lag om skydd för gravfriden …
utan åklagaren har på eget initiativ bytt namn på lagen hon kallar den numera ”Estonialagen”.  Hur kan det komma sig?

Pratar vi om en gravfridslag eller en Estonialag?  Självklart pratar vi egentligen om en Estonialag eftersom lagen helt enkelt har konstruerats för att skydda vraket efter Estonia. Som vi alla förstår har lagen absolut inte skapats för att skydda de omkomna. För i så fall hade man ju bara omhändertagit de omkomna och sluppit hitta på en helt ny lag.

Men … vår regering kan ju inte erkänna att detta är en lag till skydd för vraket därav tvingar man de omkomna att ligga kvar och låtsas att lagen är till skydd för de omkomna.
Denna sanning är så vidrig, allt är så fruktansvärt utstuderat gjort och dagens åklagarmyndighet fortsätter i lika vidrig anda.

Kammaråklagare Helene Gestrin struntar fullkomligt i om detta brott rör en grav eller ett vrak. Huruvida vraket är ett vrak eller en grav det har inte med saken att göra. Oavsett om allt handlar om ett vrak så har Evertsson begått brott mot en grav!

Alltså helt seriöst, vad är detta, den viktigaste är väl ändå att ta reda på sakfrågan, handlar lagen om ett cypriotiskt vrak eller om en svensk grav?

Gestrin kan inte svara på detta, hon har ingen aning, hon bryr sig inte hon tjatar vidare om sin egen påhittade ”Estonialagen” en lag som inte ens finns att finna i Svensk lag.
Detta namn har hon alltså själv hittat på,  för innerst inne vet hon att det inte finns någon grav och därmed inte heller någon gravfrid. Men för att ”lura” oss anhöriga och hela Svenska folket så benämns numera lagen som ”Estonialagen”, så ingen ska kunna inse hur helt galen denna lag är.
Detta är verkligen så sjukt, detta händer i Sverige år 2022.
Allt enbart för att mörkläggningen ska fortsätta och vår korrupta åklagarmyndighet hjälper gladeligen till att fortsätta denna mörkläggning, allt dessutom betalt med våra skattemedel.

Estoniakatastrofen

I och med Helene Gestrin absurda inställning till sakfrågan gällande om det handlar om ett cypriotiskt vrak eller en svensk grav så väljer jag att polisanmäla kammaråklagare Helene Gestrin för att hon använder sig av en lag där hon uppsåtligt valt att varken läsa propositionen till lagen eller själva lagtexten. Varenda människa ser ju att detta på inget sätt handlar om en grav … allt handlar om att regeringen väljer att betraktar ett cypriotiskt vrak, under estnisk flagg, som grav. (se mitt tidigare inlägg)
Jag anser att man i första hand måste titta om brottet som begåtts verkligen har begåtts mot en grav. Finns det ingen grav kan man ju inte bryta mot en ”gravfridslag”

(Vi kan ju även väldigt lätt ställa oss frågan, vad har SVERIGE överhuvdtaget att göra med denna cypriotiska färja som lyder under Estnisk flagg och förliste på internationellt vatten. Vad har det Svenska försvaret med detta att göra … hur kan förlisningen av denna civila cypriotiska passagerarfärja, under Estnisk flagg  på något sätt beröra Svenska förvaret, så varför lyder detta under Svensk försvarssekretess?)

Som ni förstår var det ju ingen som brydde sig om denna polisanmälan heller.Den sekretessbelagdes omedelbart och lades under abolition.
Detta p g a att Sveriges regering valt att lägga även hanteringen, år 2021, under detta lagrum RF 12 Kap. 9 §2:a stycket ” Om det finns synnerliga skäl, får regeringen besluta att vidare åtgärder för att utreda eller lagföra en brottslig gärning inte ska vidtas” vilket i sig alltså betyder att alla poliser och åklagar, liksom politiker kan begå vilka brott som helst när det kommer till denna katastrof, utan att de brotten någonsin kommer utredas inom svensk domstol.
Dessa brott som idag år 2021/2022 begås av polis och åklagare, politiker och statens haverikommission är är ju grova brott. Det handlar framförallt om mörkläggningen, det forsatta skådespelet för att dölja sanningen och skyddande av kriminella gärningsmän.

Det enda som krävs från vår regering är alltså att de anser att det finns synnerliga skäl för att inte dessa brott, mörkläggning, iscensättning av en helt ny sanning och skyddande av kriminella gärningsmän ska utredas inom svensk domstol och det kan vi ju alla förstå varför regeringen tycker det är synnerliga skäl.

Själv vill jag få veta vilka synnerliga skäl regering har för att förbjuda polisen att omhänderta de omkomna som går att återfinna så att vi anhöriga kan få möjlighet att begrava våra barn, syskon, partners och föräldrar.

Hej och hå … polis och åklagare fortsätter alltså att utföra brott med vetskapen att de kan göra vilka brottsliga gärningar som helst när det handlar om Estoniakatastrofen, inget kommer någonsin att utredas.

Estoniakatastrofen

Estoniakatastrofen

Vänder mig då till Henrik Evertsson som jag haft många samtal och mycket mailkontakt med i och med att jag från början litade på honom till 100 %,
men nu i samband med åtalet mot honom gällande brott mot ”gravfridslagen” visade han då sitt rätta ansikte.

Jag ber alltså Henrik, och hans advokat Johan Eriksson https://sv.wikipedia.org/wiki/Johan_Eriksson_(advokat) om hjälp.
Evertsson är den enda som haft lyckan att få upp någonting vad gäller denna katastrof i svensk domstol. Han är den enda som kan hjälpa oss anhöriga (detta
p g a att när Evertsson dök år 2019 löd inte hanteringen av katastrofen under abolition, den delen av abolitionen kom år 2021, därav kunde han åtals för brott mot ”gravfridslagen”. Numera kan ingen dömas för något vad gäller denna katastrof i och med att den lyder under abolition!
Fritt fram och dyka för alla och envar.
(Vi kan se skillnaden mot när Johan Ridderstolpe och Margus Kurm dök i somras efter, då blev de inte åtalade, eftersom regeringen  vid den tidpunkten redan lagt detta under abolition).

Jag mailar alltså Henrik och hans advokat för att be dem ta upp sakfrågan i domstolen. Är vraket ett cypriotiskt vrak eller är vraket en svensk grav?
För jag menade,  är det så att vraket inte är en grav, vilket det självklart inte är det är ju bara en betraktelse av ett cypriotiskt vrak, då kan ju aldrig domstolen döma Evertsson och Andersson för dessa brott åklagaren hittat på att de utfört.

Men jädrans vad arga de blev, både Henrik och advokaten Johan Eriksson.
-”Jag skulle faan inte lägga mig i detta”, varken Henrik eller hans advokat tänkte ta upp sakfrågan om det handlade om en betraktelse av ett cypriotiskt vrak eller en svensk grav.
Jag noterade även att både Evertsson och advokaten nu använder sig av samma namn på lagen, dvs ”Estonialagen” ingen nämner längre lagens namn med sin rätta beteckning. Alla pratar numera om att det är en ”Estonialag” inte en ”gravfridslag”.   Men alla vet ju att det är en ”gravfridslag”

Nu förstod jag, för trots att Henrik Evertsson är den enda som kan, han är den enda som någonsin kommer ha lyckan att få upp denna katastrof i svensk domstol så vägrar han och hans advokat att hjälpa oss anhöriga till 550 svenska medborgare.
Henrik och hans advokat är inte intresserade av sanningen.
Det sista Henrik mailade mig, innan han blockade mig överallt, var att han inte var intresserad av sanningen. Han pratar inte något om sanningen eller mörkläggningen. Han gjorde helt enkelt sitt jobb som han fick i uppdrag att göra:
-”Jag vill påstå att jag försökt komma till ytterliga klarhet i Estoniakatastrofen.
Märk mitt ordval”
Själva mörkläggningen eller frågan om huruvida Sveriges regering har jurisdiktion att besluta att andra staters fartyg ska betraktas som gravar eller om Sverige har jurisdiktion att anlägga begravningsplatser på internationellt vatten.
Eller frågan vem som vigt graven eller vem som höll i begravningsgudstjänsten det ville varken Henrik eller advokaten höra talas om … där skulle jag bara hålla käft!

Den enda människa i hela Sverige som har möjlighet att hjälpa oss anhöriga, den enda människa som lyckats och någonsin kommer att lyckas att få upp Estoniakatastrofen i svensk domstol vägrar att hjälpa oss anhöriga till minst 550 svenska medborgare.

Nedan ser ni mitt sista mail till Henrik.
Givetsvis svarade han inte, han har inte ens mod att våga förklara sig.

 

Estona - fyndet som ändrar allt

Jag har bara en sak att tillägga, fy fasen vilken ynkrygg denna Henrik Evertsson är, varför ställde han ens upp på att göra denna ”påhittade” dokumentär.

Finns det ingen moral, finns det ingen empati?

Handlar allt enbart om pengar och förhoppningen att bli en ”kändis”?

Henrik Evertsson borde skämmas så in i helve**e!

//Åsa

 

 

 

 

JAG FORTSÄTTER MIN KAMP … VAD HANDLAR ALLT EGENTLIGEN OM?

 

Hej på er,
tillbaka efter semester i Danmark, där Stefan och jag kikat på hus, lägenheter men även gjort lite kulturella utflykter. Ni som följer mig på insta https://www.instagram.com/atmycasa/?hl=sv har kanske sett vad vi sysslat med på vår semesterresa till vårt kära grannland 🇩🇰

Nu tar jag kaffekoppen med mig och går nedför trappan, tänder min mjuka rökelse och går vidare in sovrummet där mitt skrivbord står

och fortsätter blogga om min berättelse i min kamp för att få begrava pappa.

Vi tittar tillbaka lite till år 1994 när katastrofen inträffar.

Den 7 oktober 1994 är det alltså socialdemokraterna som kommer till makten under ledning av statsminister Ingvar Carlsson med statsråd Mona Sahlin som ställföreträdande statsminister.
Inte heller statsminister Ingvar Carlsson ber polismyndigheten att omedelbart påbörja omhändertagande av de omkomna, trots att Ingvar Carlsson ett flertal gånger gått ut öppet i tv och press och lovat alla oss anhöriga och hela svenska folket att ”precis allt ska göras för att omhänderta de omkomna så att de kan få bli begravda”.
Något av det mest fruktansvärda för mig personligen är att detta uppgav Ingvar Carlsson och Carl Bildt även i Storkyrkan, vid minnesgudstjänsten för de omkomna, söndagen den 2 oktober 1994 framför min mamma och mig.

Ondare människor anser jag är svårt att finna, att Bildt och Carlsson till och med säger detta i en kyrka framför de efterlevande,  vem kan ens gör något sådant?

Detta uttalar alltså dessa två karlar i Storkyrkan i Gamla stan den 2:a oktober, trots att de bägge visste, att redan tre dagar tidigare, den 29 september 1994 hade ett regeringsbeslut fattats där regeringen på ett fruktansvärt utstuderat sätt fråntar polisen deras arbetsuppgift, med andra ord, regeringen förbjöd alltså polisen att omedelbart påbörja omhändertagandet av de omkomna som gått att återfinna.

Som vi alla vet är det naturligt för en statsledning att ställa statens resurser till förfogande vid en katastrof av dessa proportioner som förlisningen av Estonia innebar. Detta gäller inte minst med tanke på olyckans art och de oerhört många svenska dödsoffren. Detta var också precis vad statsministrarna  Carl Bildt liksom Ingvar Carlsson uppgav i direkt anslutning till katastrofen, ALLT skulle göras för att omhänderta de omkomna som gick att återfinna, precis på lika sätt som vid alla andra olyckor och katastrofer.

I stället för att låta polisen omhänderta de omkomna, fortsätter då istället  Sveriges regering och riksdag, denna gång under ledning av Ingvar Carlsson, detta fruktansvärda tidskrävande och kostsamma arbete med att mörklägga orsaken till MS Estonias förlisning. Därav fortsätter även iscensättningen av den officiella versionen om orsaken till varför Europas värsta civila katastrof i modern tid kunde inträffa, vilket Carl Bildt påbörjat redan dagen efter katastrofen, då han utan några helst bevis påstår att bogvisiret trillat av.

Hur kommer det sig då att Sveriges regering och riksdag uppsåtligt valde att använde sig av en enda person, en jurist från Sjöfartsverket vid namn Johan Fransson, att helt ensam ansvara för frågan om omhändertagandet av ca 800 omkomna människor när det gäller en katastrof av dessa proportioner? Den största civila katastrofen i Europa i modern tid?

Hur kommer det sig att Sveriges regering och riksdag valde att frånta polis – och åklagarmyndighet sina arbetsuppgifter, med all den oerhörda kunskap de besatt?

Vad hade Sveriges regering och riksdag för synnerliga skäl till att göra detta?

Hur är det ens möjligt?   Varför reagerade ingen?

Den 11 oktober 1994 lämnar Sjöfartsverkets jurist Johan Fransson in sin första rapport dnr. 199-94440401 där han uppgav att det fanns möjlighet att omhänderta de omkomna man kunde återfinna.
Trots detta besked fattas inga beslut om att planera eller påbörja arbetet med att eftersöka de omkomna.

Hur kommer det sig?

Och nu kommer vi till den allra största frågan, Sjöfartsverket har alltså rapporterat, den 11 oktober 1994,  att det fungerar väldigt väl att omhänderta de omkomna som går att återfinna. Likaså har polismyndigheten gjort redan dagen efter katastrofen, den 29 september 1994 där polisen även uppgav hur dessa omkomna skulle omhändertas.
Trots allt detta ”låtsas” då Sveriges regering och riksdag att de måste fortsätta undersöka frågan OM det går att omhänderta de omkomna.

Detta är så sjukt så jag finner inte ord. Istället för att helt enkelt omhänderta de omkomna så fortsätter Sveriges regering och riksdag att slösa vårta skattepengar på att undersöka OM det går att omhänderta de döda.

Det var väl helt enkelt bara att omhänderta de omkomna!

Allt är ett påhitt. En ren lögn.
Eftersom vi idag vet att det redan dagen efter katastrofen beslutades att polisen INTE fick omhänderta de omkomna, så fortsätter ändå Sveriges regering och riksdag att ”låtsas” att man ska undersöka OM det går att omhänderta de omkomna.

Varför valde inte regeringen och riksdagen under ledning av Ingvar Carlsson att helt enkelt gå ut med den reella sanningen, eller åtminstone delar av den reella sanningen om orsaken till förlisningen som vi anhöriga och allmänheten fått acceptera. Därefter skulle regeringen omedelbart sett till att polisen med hjälp av försvaret hade omhändertagit alla de omkomna som man kunnat återfinna.

Om detta humana, helt logiska hade utförts så hade vi aldrig behövt sitta såhär 28 år senare med oerhörda smärtsamma skador hos efterlevande och oerhörda kostnader för det svenska samhället.
Dessutom med fruktansvärd skam för att det civiliserade, den demokratiska rättsstaten Sverige valde att anlägga en massgrav, i modern tid, i fredstid i stället för att göra det enda rätta, det enda humana att omhänderta de omkomna som gått att återfinna.

Vad handlar egentligen denna fruktansvärda katastrof om som gör att landet Sverige utför dessa brott mot mänskligheten, brott mot våra lagliga rättigheter, brott mot de mänskliga rättigheterna.
Vad är det landet Sverige gjort som måste döljas med alla medel och till varje pris?

I morgon tittar vi lite närmare på vilka vidrigheter regeringen och riksdagen under ledning av Ingvar Carlsson utsatte de omkomnas kroppar och oss anhöriga för.

//Åsa

 

REGERINGEN UNDER LEDNING AV STATSMINISTER INGVAR CARLSSON DEL 1.

 

Vi vet idag att det var den borgliga regeringen under ledning av dåvarande statsminister Carl Bildt som uppsåtligt fråntog polisen, genom regeringsbeslutet daterat redan dagen efter katastrofen,  deras självklara arbetsuppgifter med att i direkt anslutning till katastrofen påbörja omhändertagande av de omkomna som gått att återfinna.

Estoniakatastrofen

Den 7 oktober 1994 är det socialdemokraterna som kommer till makten under ledning av statsminister Ingvar Carlsson med statsråd Mona Sahlin som ställföreträdande statsminister.

Den fruktansvärda hantering gällande de omkomnas kroppar och även oss anhöriga blir då än värre!
Inte heller statsminister Ingvar Carlsson ber polismyndigheten att omedelbart påbörja omhändertagande av de omkomna, trots att Ingvar Carlsson ett flertal öppet gått ut i tv och press och lovat alla oss anhöriga och hela svenska folket att ”precis allt ska göras för att omhänderta de omkomna så att de kan få bli begravda”

Istället påbörjar då Sveriges regering, i samarbete med riksdagen,  under ledning av statsminister Ingvar Carlsson, detta fruktansvärda, kostsamma och tidskrävande arbete med att mörklägga orsaken till MS Estonias förlisning och de fortsätter arbetet med det den tidigare regeringen under Carl Bildt påbörjade redan dagen efter katastrofen, nämligen att iscensätta en helt ny sanning om vad som egentligen inträffat.

Idag vet vi att om inte det fruktansvärda regeringsbeslutet överhuvudtaget aldrig hade skrivits så hade aldrig denna mörkläggning behövt göras. De omkomna som gått att återfinna hade då varit begravda för 27 år sedan. Orsaken till förlisningen hade varit utredd och klar för 25 år sedan.
Men valet svenska staten gjorde, av oförklarlig anledning, var att istället anlägga en massgrav och påbörja denna hemska mörkläggning.

Den 11 oktober lämnar Sjöfartsverket in sin första rapport , dnr 199-9440401 (denna rapport går att finna hos Riksarkivet om någon vill läsa). I denna rapport uppger Sjöfartsverket att det var möjligt att omhänderta de omkomna!
Varför spiller Sveriges regering både tid och pengar på att undersöka om det går att omhänderta de omkomna? Regeringen visste självklart att polisen hade kunnat börja omhändertagande av de omkomna redan dagen efter katastrofen. Detta att regeringen hittar på att helt fel myndighet (Sjöfartsverketr) ska forska i om det går att utföra en arbetsuppgift som egentligen är en annas myndighet (polisen) självklara arbetsuppgift är enbart ett skådespel för att vi anhöriga och hela svenska folket inte ska förstå sanningen om att de omkomna absolut inte får omhändertas.

All sanning med denna mörkläggning startar med de omkomnas kroppar och detta regeringsbeslut,  för sanningen är så otroligt enkel. Hade regeringen velat omhänderta de omkomna så hade man självklart gjort det!

Men detta ville alltså inte Sveriges regering utav någon anledning fick inte dessa omkomna oskyldiga passagerarna alltså omhändertas för att få bli begravda.

Sveriges regering under ledning av Ingvar Carlsson valde uppsåtligt att lägga hela denna hantering, av Europas värsta fartygskatastrof i modern tid, på två människor. Varav ingen av dem tillhör svensk rättsväsende. Den ena är en man, en jurist från sjöfartsverket vid namna Johan Fransson. Den andra är en nyanställd, helt utan erfarenhet, kvinna som vid denna tidpunkt blev anställd som kommunikationsminister Inez Uusman.
Dessa två personer blev helt ansvariga för denna fruktansvärda katastrof!

Hur kommer det sig f d statminister Ingvar Carlsson?

Varför fick inte andra departement ansvar att hjälpa till med hanteringen av denna hemska katastrof som tog minst 1000 människors liv?
Framförallt justitiedepartementet som ansvar för rättsväsendets myndigheter i Sverige . En förundersökning av svensk ”vanlig” polis hade ju redan upprättats samma dag som katastrofen inträffade. Brottsrubricering löd ”vållande till annans död” så varför fick inte justitiedepartementet,  som är det absolut självklaraste departement hjälpa till?

Hur förklarar Ingvar Carlsson det?

Varför fick inte civildepartementet, som hade ansvar för kyrkofrågor och frivilliga organisationer vara med i hanteringen?
Varför fick inte Socialdepartementet som har ansvar för häls- och sjukvård vara med?

Det enda departement som överhuvudtaget fick uttala sig var alltså det departement som Sjöfartsverket löd under, kommunikationsdepartementet.
Man kan verkligen fråga sig hur det kommer sig?
Man kan också ställa sig en av de allra viktigaste frågorna: Hur kommer det sig att inte en enda journalist i Sverige överhuvudtaget reagerade på detta helt galna  att inte låta justitiedepartementet bära ansvaret, när både ”vanlig” polis och säkerhetspolisen, som utredde katastrofen, lyder under justitiedepartementen?

Bedrövligt av hela Sveriges journalistkår!

I december 1994, dyker Rockwater på Estonia, den officiella förklaringen är att även de ska ned och se om det går att omhänderta de omkomna. Men som vi vet idag, hade polisen istället fått göra sitt arbete hade ju redan de omkomna som gått att återfinna varit omhändertagna redan. Detta dykuppdrag hade på inget sätt med de omkomna att göra. Uppdraget låtsades vara beställt från Sjöfartsverket, men den inofficiella sanningen är att det är polisen som leder dykarnas arbete.
Med på dykplattformen var polisen, antagligen säkerhetspolisen i och med att det var de som utredde den brottsliga biten av katastrofen. Enligt dykledare Ray Honor var dykarna enbart nere i vraket för att vara ögon för polisen. Dykarna skulle samla in dokumentation, och fota av vissa av de omkomnas ansikten för identifiering. Men dykarna fick absolut inte omhänderta en enda kropp, trots att de var tvungna att flytta på de omkomna människorna för att kunna bryta sig in i speciella hytter.

Då ställer vi oss frågan, varför är polisen med på dykplattformen? Den officiella sanningen är ju att man ska undersöka om det går att omhänderta de omkomna.
Polisen visste ju redan dagen efter katastrofen hur de skulle omhänderta de omkomna.

Vilken är då den inofficiella sanningen om varför polisen är med på Rockwaters dykplattform i december 1994. Och varför är det polisen som styr vad dykarna ska leta efter? Den officiella versionen påstår ju att det är sjöfartsverkets jurist Johan Fransson som ska styra dykarna för att de ska se om man kan omhänderta någon omkommen?

Den viktigaste frågan när det gäller Rockwaters dykuppdrag är självklart, för oss anhöriga, varför omfattade inte uppdraget ett innefattande att omhänderta de döda kroppar man kunde finna?
Varför innefattar dykuppdraget enbart att finna dokumentation och identifiera döda?
Varför var sökandet av dokumentation och identifiering av döda så mycket viktigare än omhändertagande av de omkomna?

För mig som anhörig innebär detta att svenska staten ”slösade” 15 miljoner av skattebetalarns pengar helt i onödan. Alla visste ju redan att det gått att omhänderta de omkomna som man kunnat återfinna!

Varför mörklägger man detta dykuppdrag och skyller på omhändertagande av de omkomna, när man redan dagen efter katastrofen beslutat att inga omkomna ska omhändertas!

I morgon ska vi titta närmare på hur fruktansvärt regeringen under ledning av Ingvar Carlsson utfört grova brott mot de omkomna refererande till Sveriges griftefridslag, det vill säga vår äkta griftefridslag, inte den lag som Ingvar Carlsson tillsammans med vår riksdag konstruerade den 27 augusti 1995.

Nu ropar Stefan, dags att lämna datorn och kliva ut på bodegan, underbar ljummen sommarkväll.

 

Tack för att ni orkar läsa och engagera er, det betyder oerhört mycket, inte bara för mig, utan för alla anhöriga som kämpat för sanningen i numera 28 år.

//Åsa

 

 

ÄR SVERIGE VERKLIGEN EN DEMOKRATISK RÄTTSTAT?

 

Den 10 februari 2022 sänder jag in en polisanmälan gällande den dåvarande svenska regering under ledning av f.d statsminister Carl Bildt.
Min anmälan gäller mord, grovt tjänstebrott och påbörjandet av mörkläggningen av den reella orsaken till Europas största fartygskatastrof i modern tid.
Jag anmäler dessutom denna regering för påbörjandet av iscensättande av den officiella versionen av orsaken till  MS Estonias förlisning och för skyddande av kriminella gärningsmän.

Polisanmälan Carl Bildt

 

Enligt polismyndighetens egen hemsida ska man få en kopia på sin egen polisanmälan tillsänt till sin folkbokföringsadress 10 dagar efter att man lämnat in polisanmälan:
”Din kopia på polisanmälan
Du som har en digital brevlåda får din kopia på polisanmälan skickad dit (tidigast efter 48 timmar).
Har du inte en digital brevlåda skickas kopian till din folkbokföringsadress (tar normalt 10 arbetsdagar).”

För mig tog det 75 dagar!
Efter otaliga påminnelser både genom samtal och mejl, genom en massa överklagande och till slut ett brev ställt till Rikspolischefen Anders Thornberg, fick jag till slut ett beslut tillsänt mig om att jag hade rätt att få ut mina egna polisanmälningar,  som alltså i normala fall tar 10 dagar.
Jag fick personligen lösa ut den hos polisen i gamla polishuset på Kungsholmen.

( Vill även här passa på att påpeka, när det gäller min första polisanmälan jag skickade in till polismyndigheten region Sthlm den 16 november 2020 där har jag fortfarande inte fått min kopia, trots att det gått över 500 dagar. Trots JO anmälan. Den kopian vägrar polisen att överlämna till mig, återkommer till orsaken jag tror att detta beror på i nästa inlägg!
Polismyndigheten vägrar dessutom uppge vilket lagrum de stödjer sig mot när de fråntar mig mina rättigheter. )

Hur såg då min kopia ut avseende polisanmälan på regeringen Carl Bildt som alltså tog mig flera timmars arbete och 75 dagar att få erhålla.

Sid. 1
Anmälningsdatum : 2022-02-11 kl: 07.59.
Inskriven av: assistent Lena Norlin

Sammandrag
Målsägande: Åsa Myrberg det vill säga jag
Misstänkt: ….. det vill säga ingen?  Men jag polisanmälde ju regeringen under ledning av Carl Bildt.
Bilagor: …. inga? Jag sände ju in ett flertal bilagor som bevis på de brott jag anmälde.
Brott/Händelse: Tjänstefel fr o m tisdagen den 1994-09-27.
Jag anmälde mord, grovt tjänstebrott, mörkläggning av Europas värsta fartygskatastrof i modern tid, iscensatt skådespel gällande orsaken till MS Estonias förlisning, skyddande av kriminella gärningsmän.

Därefter följer fritext, direkt plockat ur min anmälan.

Sid 2.
Målsägande
Senaste kontroll mot FB : 2021-08-18                        Sekretess PU:N
Myrberg, Åsa
mm.

Längst ned på sid 2.
BESLUT OM FÖRUNDERSÖKNING
Datum: 2022-02-11 kl. 08:00 Beslut av: Inspektör Åkerlund, Lars-Erik
Förundersökning inleds ej

SLUT

Detta innebär att min polisanmälan per automatik på 1 minut beslutas att: förundersökning inleds ej,  hur är det möjligt … ingen kan ju ens ha hunnit läsa vad det är jag polisanmält.
Det jag har polisanmält är alltså mord och en väldigt grov mörkläggning och beslutet fattas per automatik att förundersökning inleds ej.
Det vill säga abolition som jag pratade om i ett tidigare inlägg här.

Är detta verkligen förenligt med en demokratisk rättstat?
Var finns demokratin? Och var finns rättsstaten?

Vad betyder då rättstat, vi kikar på vad wikipedia har att säga?
”Det krävs likhet inför lagen och ett oberoende och fungerande rättsväsende som alla har tillgång till, rätt att få anklagelser om brott utredda och prövade inom en rimlig tid i en rättvis rättegång inför en oberoende och opartisk domstol, samt förbud mot godtyckligt frihetsberövande.”

Alla skall alltså ha rätt att få anklagelser om brott utredda och prövade inom en rimlig tid i en rättvis rättegång …
Vi anhöriga har väntat i 28 år på att få anklagelser om brott utredda och prövade i en rättvis rättegång … kanske kan man tycka att 28 år är en rimligt tid eller vad säger ni?

”En rättsstat är en stat där rättssäkerhet råder. […] Rättsstaten kan även beskrivas som den enskildes rättsskydd mot staten själv eller övergrepp från staten.”

dukning

Avslutar detta blogginlägg med en bild på buketten vi just nu har på matbordet, dahlia och silverpäron kvistar.

//Åsa