PASTA MED HEMMAGJORD TOMATSÅS PÅ SOFFRITTO

 

En av de bästa grunderna i köket är Soffritto det vi kallar ”smaken av det västerländska köket” eftersom den bildar bas av såser, soppor och buljonger i detta kök.
Smaken av buljong har smaken av Soffritto i botten. Soffritto är helt enkelt hackad morot, gul lök, och stjälkselleri som används till bas för ett stort antal rätter.

Soffritto är det italienska namnet på det som på franska heter mirepoix. Den klassiska franska mirepoixen har proportionerna 2 delar lök, 1 del morot och 1 del selleri, men jag har alltid kört lika delar av alla tre, detta lärde jag mig på en italiensk matlagningskurs jag gick på för många antal år sedan.

 

 

 

I går kväll kokade jag en härlig tomatsås med just Soffritto som bas. Jag bryner finhackad lök, selleri och morot, slår på en skvätt vin och burktomater (jag gillar de hela San Marzano tomaterna allt bäst) en tesked socker, oregano, svartpeppar (här kan man självklart ta det kryddor man tycker bäst om) låter det hela puttra i 50-60 minuter under lock.
Smakar av och avslutar med persilja eller basilika.
Visst är det super att man så enkelt kan fixa sin egen snabbuljong, helt utan salt eller tillsatser?

 

Till middagen i går åt vi den tillsammans med parmaskinka, i dag till min lunch blev det ihop med burrata och oliver.
(Jag misstänker att ni kanske tror att detta är fotat igår kväll i o m mörka bilder, men det är faktiskt fotat idag kl 13, rackarns vilken mörk grå dag vi haft)

 

Burrata med chiliolja och oliver, oj … så gott.  Oliverna får vara ersättning för tomaterna som är så trista och helt utan smak denna årstid.

 

Har ni testat pistasch-crémen från Gridelli (köpte med mig en burk från Artilleriet i Göteborg i helgen). Perfekt att ta sig en sked av om man bara känner att man måste ha något gott till fikat. Väldigt gott att värma upp och ringla över glass dessutom.

 

På bordet ligger mässinglampetterna som vi fick tag på hos Emanues i Göteborg

 

tror att jag vill ha dem här på varsin sida om spegeln, meen som alltid är jag inte riktigt hundra … får fundera vidare på det!

k r a m Åsa