Sanningen om hanteringen av Estoniakatastrofen sett från mig som anhörig. Jag förlorade min pappa, som i statlig tjänst miste sitt liv denna natt 27-28 september 1994, i samband med att den Estniska civila passagerarfärjan MS Estonia av, fortfarande outredd officiell orsak, förliste på Östersjön. Här får ni följa min kamp mot Svenska svenska staten avseende varför staten fråntog och fortfarande fråntar mig som målsägande alla mina lagliga rättigheter och även min rätt att själv få omhänderta min pappas kropp/kvarlevor för att på så sätt få begrava honom. Alla fakta, alla dokument jag hänvisar till kommer från Polismyndigheten, Riksarkivet och från Analysgruppens granskning av Estoniakatastrofen.
Visst är det väl ändå så att när granen flyttat in och är pyntad och klar. Inte förrän då sprider sig direkt den rätta känslan av jul.
Eller rätta & rätta, tyvärr blir blir det aldrig som när man barn, eller inte ens som när man hade egna små barn här hemma.
Men granen är viktigast för mig för att få till julkänslan känner jag.
När våra barn var små klädde jag granen på natten till julafton, ja det blev allt som oftast på natten.
(Ni vet hur det är … inte lätt för små barn att somna på kvällen innan tomten kommer).
Älskade deras lycka när de klev upp tidigt på julaftonsmorgon och fann den tända granen, med klapparna liggandes därunder. Där satt de sedan länge tillsammans och klämde, skakade på alla paket och försökte gissa innehåll <3
Älskade de åren!
Julgranskulorna i vår gran från -80 talet när Stefan och jag träffades, blandas med hängen från alla årtal framåt. Det har i alla år tillkommit något nytt hänge men inte detta år.
I år blev det istället en jultrumma som fick bli årets nyhet vad avser juldekorationen.
Tycker julbocken blev så fin i sin gröna kostym, perfekt får han stå här framför granen.
På bordet står nu min Iittala vas i full blom med hyacint, vaxblomma, mimosa och anemon.
Underbar doft…mimosa alltså!
Nu är dekorationerna klara här hemma, resten av veckan ägnas till julklappar och mat.
Sen så är det bara att vänta in tomten!
Hittade en julklapp i brevlådan idag, det var från min fina vän Minna på Blomsterverkstad.
Minna och har ett förflutet ihop då vi bloggade under Sköna Hems portal samtidigt under ett antal år.
Har aldrig träffats irl. men ses väldigt ofta på nätet då vi följer varandra i våra sociala medier.
Älskar detta fina med att ha vänner över hela världen som man faktiskt aldrig har sett men ändå conectar så bra med:)
Titta vad som låg i paketet, kan ni gissa vad det är? Jag säger bara äntligen!
Ett blomstöd till den klassiska Iittala Alvar Aalto vasen.
Ni som har en sån här låg vas hemma vet exakt hur det är. Man får en fin bukett men det är stört omöjligt att kunna placera den fint i vasen.
Vasen är otroligt fin med sin böjliga form, men har man inte blommor som helt fyller ut den är det svårt om inte helt omöjligt att få till en bukett i vasen.
Vet att så många enbart har vasen stående som en skulptur, lite trist känner jag när den är så fin med blommor i!
Med det här stödet går det hur lätt som helst. Det räcker t o m att bara sticka ned ett fåtal blommor/kvistar så blir det fint.
Jag som har den tranbärsröda modellen här hemma blev så glad över paketet, härligt att kunna plocka fram lite rött såhär i juletid.
Att jag dessutom fick en ljuvlig luciabukett idag, passande nog med röda anemoner, rosa hyacinter, vita vaxblommor och doftande mimosa, gjorde inte saken sämre.
(Ber om ursäkt för de aningen suddiga bilderna, inte lätt att fota dessa mörka dagar, ska försöka få till en bild imorgon på soffbordet, hoppas på lite mer ljus då)
Nu tar jag med mig min fina fredags/lucia bukett upp till huset och placerar den på soffbordet.
Njuter av det röda tillsammans med doften av mimosa och önskar er alla en riktigt fin Lucia kväll!
Saffransbullar skulle här bakas idag, har längtat länge efter att ha ett gäng i frysen. Så gott till en kopp te på kvällen.
Vädret bidrog tyvärr inte alls till att julkänslan infann sig, nästan storm och ösregn. Inget man hade önskat sig efter den underbara soliga, härliga snöiga dag vi hade igår.
Sniffar på hyacinterna och tänder stearinljus för att få lite feeling såhär inför Lucia. Helst hade jag sett stora snöflingor dala mot marken, men icke bara tungt regn!
Använde mig av samma recept som förra året, nämligen det från systrarna Eiseman. Två år i rad, måste kallas tradition nu tänker jag!
Håller helt med dem om att det finns så många recept på lussebullar att prova, hemligheten bakom att få till goda och riktigt saftiga bullar är att man inte ska smälta smöret.
Smält smör kräver nämligen mer mjöl vilket ger en torrare bulle. Denna bulle blir inte alls torr så jag misstänker att det är just hemligheten -ingen hemlighet nu längre-
med det kalla smöret som gör det, riktigt goda!
På mitt första arbete, jobbade jag ihop med en tysk tjej, Sieglinde, hon hade alltid hackad sötmandel i saffransdegen, numera har även jag det … alltid. Dekorerar även lussekatterna med både russin och mandel.
Ser ni den lilla fina skyddsängeln på skärbrädan. Hade tidigare bara sett den stora varianten, dessutom bara i mässing.
När det var urnsättning för Stefans mamma –d v s min svärmor– hade de placerat urnan vid just en sån här liten ängel.
Köpte genast en med mig hem till Stefan, den är så fin! ( Ängeln kommer från Skultuna)
Ljumma saffransbullar, kaffe och lite glögg satte genast igång julfeelingen. Jag gick t o m så långt att jag stoppade in några nejlikor i en apelsin för att få extra doft.
Vad gör man inte för känslan av jul liksom!
Den godaste glöggen, tycker jag, är Blossas trestjärniga guld, antagligen för att den påminner väldigt om portvin.
Det är något jag lärt mig att tycka om på ålderns höst.
Har alltid en burk med blandade (osaltade) nötter med russin, torkade blåbär och tranbär stående köket. Perfekt att ta en näve om hungern slår till.
Visade sig även vara perfekt att ha i glöggen för lite extra mums.
Fick inspiration att börja julpynta lite smått här hemma efter mitt besök på Afro Art i förra veckan.
Inte så att jag plockar fram tomtarna riktigt än, de får faktiskt vänta till julaftonsveckan.
I o m att julafton tillbringas hemma hos oss i år (vi kör fortfarande vartannat år brosan/svägerskan & jag/Stefan) så betyder det
bl a att fyra små barn kommer fira jul här i vårt hus och då måste självklart ALLA tomtar plockas fram
-vartannat år innebär alltså hyfsat tomtefritt- men i år går vi alltså ALL IN :)
Jag packade upp detta som fortfarande låg kvar i påsen.
Är de inte ljuvliga de här sittdynorna. Blev helt förälskad! Så bra att ha med i ryggan på utflykter eller som här i växthuset, perfekt!
Känns också väldigt fint att dessa filtade dynor görs helt för hand av kvinnor i Nepal.
En tunn fin stjärngirlang tillverkad av papper (från kvinnor i Bangladesh) fick också följa med hem.
Blev riktigt fin ihop med min lime/ax girlang tycker jag.
Denna vinter har verkligen torkade apelsinskivor kommit upp i dagsljuset igen. Härligt … det var ju några år sen sist,
Själv torkade jag limeskivor i ugn. Det allra finaste sättet att torka frukt i skivor är egentligen att låta dem hänga och torka av sig själ, typ över ett element.
Tar ca. 1 vecka men då behåller frukten sin färg så mycket bättre.
Ville så gärna trä min sytråd med limeskivorna och stjärnanis. Älskar den doftkombon!
Meen det gick absolut inte att sticka in nålen igenom stjärnanisen och börja borra kände jag inte för!
Klippte av några korta axstrån från min torkade bukett och fäste på sytråden tillsammans med limen, inte lika god doft men fint ändå.
Stjärnanisen får ligga tillsammans med kanelstänger, kryddnejlika och torkade citronskal i en vacker skål och bara dofta jul tänker jag.
Lugnt och harmoniskt mot mina gröna elljusstakar -döljer allt som oftast alla fula sladdar med någon form av barrkvistar- bidrar dessutom till fin doft!
I enbärsriset (eller heter det enriset kanske) som jag alltid har stående på vedspisen, hängde jag de små ljuvliga kottarna även de tillverkade av papper.
Bedårande söta (tänker alltid på vår älskade Sören … hans bästa var kottar)
Ser ni diset på bilden det är inte rök från brända pepparkakor (inte denna gång hehe…) det är solen.
Solen har lyst in överallt idag, så härligt!
Fina Misteln -jag får en av Lisa varje år- hänger på sin plats. I år dekorerat med rött sidenband. Kyssar är välkomna!
På halvmånebordet -d v s andra halvan, första halvan står i sovrummet- har änglaspelet i mässing kommit upp och självklart hyacint.
Doften av hyacint hörni – definitivt något av det bästa med julen.
Ser ni också att mitt citronträd blommar, (ska ta en bättre bild på det lilla trädet).
Ni kan tänka er doften här: Citronblomma och Hyacint, helt fantastiskt!
Och ja, äntligen har bocken fått ’nya’ kläder. Gröna sådana! Det är faktiskt sidenband som jag sparat från presenter från Svenskt Tenn.
Hittade aldrig några band i butik i denna gröna färg. Så fick det alltså bli!
Svenskt Tenn loggan vände jag alltså inåt, limmade fast banden omlott med hjälp av limpistol.
Den gamla bocken (23 år) blev som ny igen.
Nu dags för mig att tända upp ljusstakarna och sätta in lussebullarna i ugnen. Älskar när saffransdoften sprider sig i rummet, då vet man att
snart så är det Lucia.
Hej! Vi har bytt sovrum som ni kanske vet. Ska vi kika in i det nya?
Allt började med att vi är tvungna att renovera vårt badrum högst upp i huset, där vi också hade vårt sovrum.
Snabbt kom jag på den briljanta idén att vi kunde flytta ned sovrummet till sutterängvåningen och på så sätt få möjlighet att renovera översta våningen utan tidspress. I o m att vi utför alla våra renoveringsjobb själva så tar det alltid lite extra lång tid, och renovering utan press är det bästa.
Garderoben vi kämpade med länge står nu på plats. Vill ni se hur vi byggde den kan ni kika HÄR själva garderoberna och även dörrarna är alltså från Ikea. Resterande har Stefan fixat:)
Tapeten blev inte den jag tänkt från början, jag var helt inne på DENNA, snakeshead forest/thyme.
Men vid inköp föll valet ändå på den klassiska Pimpernel även denna av William Morris.
Ett av Morris bästa mönster och antagligen en favorit, då den finns i hans matsal i Kelmscott House i Hammersmith.
Såg denna tapet första gången i en av mina favoritserier, det danska familjedramat Herrens vägar, (har ni sett den?) med Lars Mikkelsen och duktiga Ann Eleonora Jørgensen och tyckte tapeten var fantastik.
Har inte tröttnat fast man numera ser tapeten lite varstans, fortfarande så väldigt fin!
Bäddade genast upp sängen med våra ljusbruna sängkläder i linne. Passade superfint till väggen.
Valde porslinsknoppar till garderoberna, som ger ett lugn till den gröna färgen.
Sängen är det enda i rummet vi är på det klara med var den ska vara placerad. Tillfälligt ställde jag mitt skrivbord med arbetsdatorn här, hade väldigt gärna haft det i burspråket.
Här tänker jag mig att skrivbordet ska stå. Det blir ett litet skrivbord i furu som Stefan hade i sitt ungdomsrum. Vi har haft det här hemma tidigare men just nu står det hos sonen, men vi byter bord.
Han behöver ett större och vi ett mindre.
I burpråket ska även gardiner upp, trots att vi inte alls har någon insyn känns det ändå lite läskigt om det skulle stå någon därutanför i trädgården och kika in.
Lite trix med att få upp en gardinskena i taket bara, men det ska vi väl få till tänker jag!
Rumslinden som växer och växer har fått flytta ned från vardagsrummet, har ställt linden på piedestalen som kommer från mitt barndomshem. Fint med brunt till det gröna!
Alldeles för många stora gröna växter hos oss nu. Det mesta växer som ogräs här hemma.
Stefan tycker att det gröna snart tar överhand. Jag kan nog inte annat än att hålla med.
Vårt hem är inte tillräckligt stort för stora växter. Jag måste begränsa mig!
Här sitter min lilla hund i väntan på en partner och dessutom i väntan på att fejkspisen ska kaklas in.
Vi hittade väldigt fint kakel hos franska kakelbutiken men känner att vi väntar med pysslet av själva kakelsättningen.
Julhelgen bjuder på lite extra ledighet, då kan vi starta upp med detta kakelpussel, inte helt lätt att få till misstänker jag.
Även badrummet i anslutning till sovrummet ska få sig en liten makeover.
Badkaret som stod här tidigare flyttar hem till sonen till barnbarnens stora glädje.
Vi har köpt en duschvägg som nu står på bodegan och väntar.
Men innan den väggen kommer upp ska vi lägga nytt klinkergolv (ovanpå det gamla).
Det som finns här nu är så fruktansvärt halt och som man säger … vi blir inte yngre med åren:)
Här är den lilla hallen med ’egen’ ingång. Detta byggde vi till dottern när hon bodde hemma.
Nu kommer nog inte denna dörren användas speciellt ofta.
Både dörr och foder ska målas och ny ekplatta/tröskel ska läggas in.
Här hamnade mitt gamla loppisfyndade lilla halvmåndebord. Ska försöka hitta en fin lampa som kan hänga över bordet så småningom.
Nya lampor har jag beställt,
de har jag varit och hämtat hos postleverantören idag. Vita linneplafonder! Plafonder var länge sen jag hade sist … måste varit i sovrummet i vårt allra första hus på -80 talet alltså.
I sovrummet hamnade även ännu ett halvmånebord. Vi har numera ett slagbord i köket (efter Stefans mamma) då blev det gamla runda matbordet över, delade det i två, varav det ena hamnade här.
Får bli till ett fint årstidsbord, eller blir det skräpbord? vi får se.
Om några timmar går jag och lägger mig tillsammans med Stefan och Eskil,
vi trivs så bra här i vårt nya sovrum. Det känns varmt och ombonat!
Eskil sover alltid emellan oss, älskar att höra hans mjuka snarkningar och hans varma doft,
rogivande känsla. Har i hela mitt liv delat säng med en hund, något av det finaste jag vet!
