Det var först genom ett formellt beslut
som jag började förstå vad som hade hänt.
Mina polisanmälningar hade sekretessbelagts.
Inte bara för allmänheten. Utan även för mig.
Jag hade anmält brott. Jag var målsägande.
Ändå fick jag inte ta del av mina egna handlingar.
Till slut fick jag ett beslut från polismyndigheten rättsavdelningen.
I beslutet framgick att mina anmälningar omfattades av sekretess.
Samtidigt stod det i samma beslut från Polismyndigheten
att anmälningar inte får sekretessbeläggas i förhållande till den som själv gjort anmälan.
Det var något mycket märkligt i detta.
Jag vet ju själv vad jag har anmält.
Hur kan man sekretessbelägga en anmälan för den person som skrivit den?
Vad är det som i så fall hemlighålls – innehållet jag själv formulerat,
eller något som lagts till efteråt?
Det var först efter detta jag fick besked
att jag kunde hämta ut målsägandekopiorna.
Jag fick själv åka till gamla polishuset på Kungsholmen.
Där fick jag till slut kopior på mina anmälningar.
Alla – utom den första.
Den från den 16 november 2020
har jag fortfarande inte fått.
Vid det laget hade lång tid gått.
Datum och brottsrubriceringar
hade redan ändrats i SU:s versioner. Möjligheten att överklaga förändringarna var i praktiken förbi.
Jag hade gått från att vänta på en kopia till att försöka få tillgång till mina egna handlingar. // Åsa Myrberg Dotter till Dan-Anders Adrian Myrberg