Efter att min anmälan om mord lagts ned
skrev jag till Åklagarmyndigheten.
Jag ställde en enkel fråga: Under vilken åtalsform hör mord/massmord?
Jag fick inget svar. Jag skrev igen. Och igen.
Ingen svarade.
Då började jag tänka bredare.
Om mord/massmord i samband med Estoniakatastrofen
inte ansågs falla under allmänt åtal –
vad gällde då?
Och om det inte bara handlade om mord/massmord,
utan även om det jag polisanmält gällande mörkläggningen – att katastrofen aldrig genomgått en sjöförklaring och därmed aldrig utretts i domstol,
under vilken åtalsform låg det?
Samtidigt försvann mina polisanmälningar
innan jag ens fått kopior på dem.
Det fick mig att börja undersöka hur många åtalsformer som faktiskt finns i Sverige.
Jag fann tre.
Allmänt åtal – det vanligaste.
Enskilt åtal – där den enskilde själv driver processen.
Åtalsimmunitet – som gäller exempelvis kungen och diplomater.
Jag letade vidare.
Fanns det fler former?
Till slut hittade jag ett begrepp
i regeringsformen.
Abolition.
En möjlighet för regeringen
att besluta att vidare åtgärder
för att utreda eller lagföra en brottslig gärning
inte ska vidtas.
Du hittar detta lagrum under en av Sveriges grundlagar – regeringsformen 12 kap. 9 § andra stycket ”Om det finns synnerliga skäl, får regeringen besluta att vidare åtgärder för att utreda eller lagföra en brottslig gärning inte ska vidtas.” Lag (2010:1408).
Det var inget jag tidigare hört talas om.
Jag började då systematiskt ställa samma fråga
till polis, åklagare, regering, riksdag, journalister
och även till hovet:
Under vilken åtalsform löd Estoniakatastrofen
och mörkläggningen av varför detta aldrig utretts juridiskt –
med sjöförklaring och vittnesmål under ed?
Jag skickade mellan femtio och hundra påminnelser.
Ingen kunde – eller ville – svara.
Efter tre år fick jag till slut ett besked.
Krigsbrottsåklagare Karolina Wieslander och en jurist på Polismyndigheten rättsavd. Jennifer Michelson, meddelade att de inte fick uppge under vilken åtalsform ärendet löd.
Det var då jag förstod att det fanns ytterligare en princip i svensk rätt
som jag inte tidigare känt till.
Ovillkorlig tystnadsplikt. Den starkaste sekretess vi har i Sverige, den som bl a handlade om rikets säkerhet … vad hade den civila Estoniakatastrofen överhuvudtaget med Sveriges säkerhet att göra?
Även detta lagrum hittar du under regeringsformen 10 kap 12 § tredje stycket: ”Om det finns synnerliga skäl, får regeringen besluta att vidare åtgärder för att utreda eller lagföra en brottslig gärning inte ska vidtas.” Lag (2010:1408).
Jag ställde min fråga även till Särskilda utredningar.
Under vilken åtalsform löd ärendet?
Svaret jag fick var följande:
SV: Ärende nr. 0150-K6632-21
9 februari 2022
Hej,
Jag kan inte hjälpa dig med din fråga då vi på avdelningen för särskilda utredningar inte tillhandahåller juridisk rådgivning eller svarar på frågor av juridisk karaktär.
Mvh
Peter Andersson
Kommissarie
Ärendesamordning
Det var inte juridisk rådgivning jag bad om.
Jag bad om att få veta under vilken åtalsform mitt ärende löd.
Jag fick inga juridiska svar.
I stället möttes jag tystnad. //Åsa Myrberg Dotter till Dan-Anders Adrian Myrberg