När jag skickade in min första polisanmälan den 16 november 2020
förväntade jag mig något enkelt. En målsägandekopia.
Det låter administrativt. Men det är inte administrativt.
En målsägande är en person som har lidit skada av ett brott.
När en polisanmälan registreras ska den som är målsägande få en kopia av sin anmälan. Det är beviset på att ärendet finns.
Det är beviset på att du är part i ett brottsmål.
I mitt fall var jag målsägande därför att:
Min pappa dog.
Hans kropp omhändertogs aldrig.
Jag fick aldrig begrava honom.
Ingen sjöförklaring genomfördes.
Hans död har aldrig prövats juridiskt genom att överlevande besättningsmän fått vittna under ed.
Det är skada. Det är inte en åsikt.
Det är en juridisk kategori.
Enligt polisens information ska en kopia på anmälan skickas inom cirka tio arbetsdagar.
I dag, år 2026, beskriver polisen det så här:
– Kopian skickas normalt till digital brevlåda inom 48 timmar.
– Saknar man digital brevlåda skickas den med post inom cirka tio arbetsdagar.
– Vid e-anmälan får man ett temporärt ärendenummer direkt.
– När anmälan registrerats får den ett diarienummer.
Det är rutinen.
Men jag fick ingen kopia.
Inte efter tio dagar.
Inte efter två veckor.
Inte efter en månad.
Jag ringde 114 14.
Jag väntade.
Jag ringde igen.
Åren gick.
Sex år har nu gått.
Jag har fortfarande inte fått någon målsägandekopia på min första anmälan från den 16 november 2020. // Åsa Myrberg Dotter till Dan-Anders Adrian Myrberg