Sanningen om hanteringen av Estoniakatastrofen sett från mig som anhörig. Jag förlorade min pappa, som i statlig tjänst miste sitt liv denna natt 27-28 september 1994, i samband med att den Estniska civila passagerarfärjan MS Estonia av, fortfarande outredd officiell orsak, förliste på Östersjön. Här får ni följa min kamp mot Svenska svenska staten avseende varför staten fråntog och fortfarande fråntar mig som målsägande alla mina lagliga rättigheter och även min rätt att själv få omhänderta min pappas kropp/kvarlevor för att på så sätt få begrava honom. Alla fakta, alla dokument jag hänvisar till kommer från Polismyndigheten, Riksarkivet och från Analysgruppens granskning av Estoniakatastrofen.
En riktigt fin helg med hela familjen börjar nu gå mot sitt slut.
Äntligen fick vi även tid till att få i båten i sjön.
Bakat minikakor hann jag också med, satsade stenhårt på att få ihop 7 olika sorter
men tröttnade efter fem … det här med bakning är inte riktigt min grej. Vill mer än kan!
Medans jag kämpade på med mina minikakor, oljade maken in terassgolven … okej han och Eskil satt även och vilade i solskenet emellan varven!
J och sonen passade på att fiska lite
7 abborrar … riktigt stora och fina lyckades de få upp. Vi bestämde direkt att detta skulle bli kvällens middag, fram med grillen.
Jag fyllde abborrarna med salt, citron
och grönt från trädgårdslandet … persilja, dill och gräslök.
Serveras på hårt tunnbröd med lite smör på, skivad färskpotatis, salt, färsk lök, abborre, en klick med gräddfil och massor med hackad dill något av de härligaste sommarsmakerna tycker jag.
Allt detta smarriga serverat med en bakgrund av vårt underbara gullregn … sommarkänslor lång väg!
Att sitta vid en sjuksäng och vänta och hoppas är svårt!
Man vet faktiskt inte riktigt vad man hoppas på. Det fanns ingen återvändo och mamma tyckte att det räckte.
Mamma ville få hjälp att på något sätt drogas ned för att slippa känna ångest över vetskapen av att hon hamnat i denna del av livets slutskede som hon alltid varit så otroligt rädd att få uppleva själv.
– Att bli liggandes på ett sjukhus utan någon form av värdighet och bara vänta … på döden –
Min mamma var inte rädd för att dö … hon var rädd för att leva, rädd för att överleva natten.
– Att vakna varje morgon i sjukhussängen och känna att hon fortfarande levde … DET var mammas största ångest!
Vi pratade om döden varje dag. Mamma hade velat prata med en journalist (om hon hade haft kraften att kunna prata en längre tid). Mamma ville berätta sin version av att vänta på döden … en skrämmande version om att vänta i sekunder, minuter, timmar, dygn och veckor på att under plågsamma förhållanden fyllda av ångest få somna in.
Att se på, att inte kunna rädda, att inte kunna hjälpa.
De mest fasansfulla veckor jag någonsin upplevt, jag känner mig helt tom och utmattad!
Att ingen riktig hjälp fanns att få för att lindra denna oro, denna ångest som min mamma upplevde sina sista veckor på ett stort, modernt sjukhus i Huddinge, Sverige år 2017 gör mig rädd … fruktansvärt rädd!
Hur kan det vara möjligt att vi inte kommit längre inom vården i livets slutskede.
Ingen, INGEN människa ska behövas plågas sina sista veckor i livet!
Vi pratar mycket om djurplågeri i samhället.
Mamma kände att det var dags att även prata om människoplågeri.
Äntligen fann jag tiden till att vårstäda växthuset.
Maken gillar inte att jag dammsuger här pga. att jag får med all fin sand han sopat ned mellan plattorna. Så numera är det sopning som gäller och vet ni, i mitt lyckohus (smeknamn för växthuset) vill jag enbart ha de, enligt mig, allra finaste produkterna, så här har införskaffats ett riktigt fint sopset från Iris Hantverkmed skaft i oljad bok och handgjord (som alltid tillverkad av en synskadad hantverkare) borst i tagel.
Men först tänker jag beskära mina luktärtor så att de förgrenar sig en aning innan det är dags för omplantering.
Klipper av dem två bladpar ovanför hjärtbladet och låter luktärtorna stå kvar i växthuset här får de rejält med ljus men aningen svalare nätter, detta ska göra att de inte växer för fort och blir alltför rangliga.
Dags att sopa undan spåren efter vinterns barr och plocka fram mina gröna växthusmattor!
Kan ni föreställa er doften härinne, hyacinter och barr. Jamenvisst rena rama julafton ….
När jag kikar ut genom dörren ser det dessutom ut såhär, aprilväder, snö … nämnde jag julafton?
Ni vet ju sen gammalt att jag älskar maräng och citron, så denna klassiska paj med just citronkräm och italiensk maräng är bland det allra godaste jag vet!
Perfekt dessutom att den håller sig god flera dagar om man förvarar den i kylskåp!
Här kommer mitt favoritrecept (från Roy Fares) Pajdeg
60 g florsocker (1 dl)
180 g vetemjöl (3 dl)
120 g smör
15 g äggula (1)
Citronkräm
1 gelatinblad
150 g saft från citron (1,5 dl)
180 g strösocker (2 dl)
200 g vatten (2 dl)
30 g maizena (0,75 dl)
40 g äggula (3)
30 g osaltat smör
Italiensk maräng
125 g äggvita (5)
75 g vatten (0,75 dl)
210 g strösocker (2,5 dl)
Gör såhär:
Pajdeg
Sätt ugnen på 180 grader. Blanda alla ingredienser i en bunke och nyp ihop med fingertopparna till en jämn deg. Det går även bra att blanda ihop degen i en matberedare.
Plasta och låt stå i kylen 20 minuter. Kavla ut degen cirka 3 mm tjock, fodra en rund pajform med löstagbar kant som är 23-24 cm i diameter och nagga botten med en gaffel.
Frys pajformen i 30 minuter. Värm ugnen till 200 grader och grädda botten cirka 10 minuter, tills den fått en fin färg. Ta ut och låt svalna.
Citronkräm
Lägg gelatinblad i kallt vatten.
Blanda citronsaft, strösocker och 100 g vatten i en kastrull.
Blanda 100 g vatten, maizena och äggulor i en bunke och blanda med en visp. Koka upp del 1 och häll det över del 2 blanda väl och sen tillbaka i kastrullen. Red krämen under omröring tills krämen tjocknar.
Häll över det i en annan bunke, krama ur vatten ur gelatinbladet och lägg i tillsammans med smöret och rör runt och låt svalna. Fyll pajformen och stoppa in i frysen, viktigt att krämen satt sig innan du börjar med marängen.
Italiensk maräng
Lägg äggvitan i en bunke. Koka upp strösocker och vatten till 121 grader. När sockret visar cirka 110 grader börjar du vispa äggvitan. Häll sedan i sockret med en tunn stråle medan du vispar och fortsätt vispa tills marängen är kall.
Montering
Fyll pajformen med citronkräm och stoppa i i frys.
Stryk på med maräng och bränn marängen med en brännare.
Låt tina i rumstemperatur eller i kylen över natten innan servering.
Vill du ha tips på en enkel neutral påskdukning som tar noll och ingen tid?
I detta jobb jag gjort kommer en variant för de/oss som kanske inte varken har ork, tid eller pengar på någon avancerad påskdukningen. Denna variant är motsatsen till min tidigare pastelliga påskdukning som ni kan hitta HÄR.
Det enda som krävs är ägg och linneservetter!
Jag har istället för att använda mig av Martha Stewarts rara påskkanin (som denna påsk cirkulerat runt om i stort sett alla bloggar) valt att vika servetten som ett litet bo att placera ägget i.
Skapa rätta känslan
– Ju mindre färger du har i dukningen desto mer framträdande blir själva maten.
– Duka i högst tre färger!
Jag valde beige som grundfärg (bordsduken)
Färg nr. två kan styras av porslinet. I mitt fall alltså vitt/silver , som jag plockar upp i servetter,(här hade det varit snyggare att använda servetter i ”samma” färg som bordsduken – men, några sådana servetter fanns inte här hemma) bestick och några vita dekorationsägg tillsammans med två enkla vita vaser. (Har du tex.gröna mattallrikar kan du låta andrafärgen vara grön och så vidare)
Min tredje färg får de bruna äggen stå för. Här har jag dessutom valt att matcha äggfärgen med namnskyltarna (på glasen).
– Ha inga fler färger på tingen på bordet för att undvika ett plottrigt intryck.
Vad gäller blomsterarrangemang kan dessa som bekant kosta nästan hur mycket som helst.
Snittblommor kan vara ganska dyra, för att försöka hålla ned kostnaden på själva dekoreringen har jag använt mig av det allra enklaste, äppelkvistar ( plockade hos sonen när han beskar sina träd)
Namnlapparna som jag knutit fast på resp. glas, (perfekt när glasen börjar förflytta sig under kvällen) är bok-löv plockade direkt från vår bok i trädgården (texta namn med tuschpenna)
Som alltid gäller det att låta sig inspireras av naturen själv, det blir oftast både vackrast och billigast!
